6 mars 2016

Trauma & vård 2. Vad är ett trauma? Vilken betydelse har en svår händelse?

För det mesta när man pratar om ett trauma, så syftar man på den händelse som utlöste en traumatisk reaktion. En skada. Ett sår. Egentligen är det inte en helt korrekt användning, för traumat är egentligen inte händelsen, utan skadan som blir.

Det kan vara viktigt att minnas det, av två anledningar.

Den ena är att man lätt rör ihop händelsen och reaktionen på den, på ett sätt som inte blir bra. Vissa händelser finns det mycket stor risk att de leder till en traumatisering. Tex om någon riktar ett laddat vapen mot ens huvud i en krigssituation (där det är rimligt att tro att det är stor risk att personen kommer trycka av) eller om man blir våldtagen, så är det mycket stor risk att man blir traumatiserad. Andra händelser kan man bli traumatiserad av, men det kan också vara så att man inte blir det. En viss händelse leder inte säkert till en viss reaktion.

För att få ett hum om vilka händelser som ofta kan vara traumatiserande och hur stor risken för en sån reaktion är, kan man titta på denna listan från Sidran, som handlar om hur stor risken är att få PTSD efter olika händelser:

Estimated risk for developing PTSD for those who have experienced the following traumatic events:
* Rape (49 percent)
* Severe beating or physical assault (31.9 percent)
* Other sexual assault (23.7 percent)
* Serious accident or injury, for example, car or train accident (16.8 percent)
* Shooting or stabbing (15.4 percent)
* Sudden, unexpected death of family member or friend (14.3 percent)
* Child’s life-threatening illness (10.4 percent)
* Witness to killing or serious injury (7.3 percent)
* Natural disaster (3.8 percent)

Men reaktionen behöver inte vara PTSD. Hur man reagerar beror på en mängd saker, tex hur utsatt man varit i själva situationen (alla händelser är olika och rätt komplexa, även om det klassas som samma typ av händelse kan det se rätt olika ut), hur bra stöd man har efteråt, om man får den vård man behöver, om man tidigare varit utsatt för svåra saker, om man har en sårbarhet för en viss typ av reaktioner (tex panikångest, mani, ätstörningar eller psykoser). Vi är komplexa, och situationer är komplexa. Vad vi får sår av ser inte exakt likadant ut, och inte heller såren ser precis likadana ut.

Den andra orsaken till att det kan vara viktigt att skilja på händelsen och skadan, är för att det kan bli mer begripligt att man kan ha olika syn på hur svåra upplevelser påverkar. I en text jag citerade i ett tidigare inlägg tog man upp hur misshandel under barndomen verkar leda till svårare former av bipolär sjukdom. Då ser tolkningsmodellen inte likadan ut, är inte enligt formen: svår händelse - leder till skada -> personen är traumatiserad. Här har man istället en tolkning enligt modellen: svår händelse - markör för allvarligare sjukdomsprogression -> personen riskerar att bli svårare sjuk (än hen blivit utan barndomens misshandel).

Hur man ser på svåra händelser formar såklart hur man möter patienter, vad man frågar efter, och hur man tolkar det. Det är skillnad på att fråga om svåra saker för att få information om saker som kan riskera att göra sjukdomen värre, eller att fråga om saker för att upptäcka vilka sår en människa kan ha fått av de svåra saker hen varit med om. Mycket ytligt kan det verka som att det är samma typ av frågor, men hur man handskas med frågandet, och vad i svaren man är intresserad av skiljer sig åt. Jag återkommer till detta. En annan söndag.


Detta inlägget ingår i serien Trauma & vård, andra delar hittar du här:





Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Kommentarfältet är inte för debatt. Vill du debattera kan du tex ta upp ämnet i Psykbubblan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Inlägg utvalda av slumpen